lifegiveslifetakes

jag tänkte skapa den här bloggen för att få 'skriva av mig'. just nu är de så mycket känslor och tankar inom mig, hela tiden. för mindre än en vecka sedan förlorade jag min mamma, min älskade mamma. och efter att ha läst många bloggar bestämde jag mig för att skaffa mig en egen blogg. jag har allt gjort tappra försök förr att skaffa en blogg, men då har mina inlägg varit väldigt tomma. nu tänkte jag att dem skulle handla om mina känslor och tankar.

efter att jag förlorade min mamma, undrade jag hur jag skulle klara mig? hon var ju halva mitt liv! min älskade mamma! men sen så insåg jag, att hur ledsen jag än och hur arg jag än är för livet är så orättvist kommer hon inte komma tillbaka. hur mycket jag än önskar och hoppas att hon ska komma tillbaka kommer de aldrig bli så.. hon har haft sin stund här på jorden, till skillnad från mig, för jag har faktiskt hela mitt liv framför mig. även fast jag ville att mamma skulle varit med och upplevt allt jag har framför mig. men nu måste jag klara mig utan henne, och jag ska göra de bästa av situationen. jag har fortfarande svårt att acceptera att livet är så orättvist. men jag försöker se så positivt som de bara går, ibland tar de emot men jag försöker. de går såklart i vågor, de också..

men min mamma finns fortfarande hos mig, de vet jag. hon är en stor del av mig, och hon har verkligen påverkat mig till att bli den människa jag är idag. när hon lämnade oss så lämnade hon all sin styrka och kraft till oss.

sista kvällen jag var hos mamma, i söndags. var hon väldigt dålig, hon andades oerhört tungt. cancern hade spridit sig och satt sig i halsen. de lixom 'rasslade' till  varenda gång hon andades. de lät fruktansvärt och för varje andetag hon tog gjorde de ont i mig. mellan andetagen gjorde hon en paus, kanske bara på en knapp sekund. men på den sekunden hann de kännas som mitt eget hjärta stanna. jag var ju förberedd på att mamma skulle sluta andas snart. vi hade förklarat för henne att hon kunde lämna oss nu, vi hade alla haft våran sista stund med henne nu. hon kunde äntligen få släppa taget, och bli fri från all smärta. hon kunde äntligen få ge upp, sin långa kamp! hon var så stark mamma, världens finaste mamma! hon kämpade hela natten ända till morgon, då hon släppte taget. de gjorde ont att veta att hon aldrig kommer tillbaka men nu är hon fri från all smärta, och de känns bra. hon finns fortfarande hos oss, hon kommer alltid vara endel av mig.

en ängel flög förbi, mot himmelen så fri
men hon lämnade sitt leende, på vår jord
som en sol som värmer oss
som ett himmelskt stjärnebloss
så vi kan betrakta livets skeende,
med en tro, kärleken är